Intervju: Återpolitisering av public service? (Ekot)

Vilka personer bör bli styrelseordförande i de tre public service-bolagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion? Det är en fråga som behandlas i ägarstiftelsen just nu, inför vårens bolagsstämmor. I ett inslag i morgonens Ekot driver jag linjen att posterna inte längre ska fördelas på det gamla sättet, partipolitiskt, utan att ägaren ska försöka hitta kandidater med bredare förankring i kultur, näringsliv, förvaltning. Nyss aktiva partipolitiker bör inte användas i mediebolagens ledningar.

Det ligger i fas med riksdagens beslut i höstas att flytta utnämningsmakten från regeringen till ägarstiftelsen, men Jan-Erik Wikström (fp) i ägarstiftelsen har gjort upp med Åke Gustafsson (s) om att stödja omval av Lars Engqvist (s) som ordförande i SVT om Lars Leijonborg (fp) utses till ordförande i SR.

Nog vore det olyckligt för SR om en sådan kontroversiell utnämning drevs igenom efter omröstning med vänstermajoritet och reservationer från flera alliansledamöter? 

Radioinslag här:
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=2234443&BroadcastDate=&IsBlock=

Radiodebatt: Nordisk kultur-tv, men hur? ("Publicerat", P1)

I Sveriges Radios mediemagasin Publicerat intervjuas jag om ett utspel om hur det nordiska public service-utbudet skulle kunna stärkas, och varför inget hänt på 50 år med detta:

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=2218892&BroadcastDate=&IsBlock=

Seminarium: Ny nordisk kulturportal/kanal?

Idén om en nordisk tv-kanal har ältats i 50 år, hittills utan resultat. Ändå finns ett stort utbud i respektive land att bygga på. Kanske kan tekniken hjälpa politiken?

Därför väckte jag frågan vid ett nordiskt seminarium om public service-företagens framtida roll på Hanaholmens kulturcentrum utanför Helsingfors inför hundratalet experter och politiker från hela Norden. Tillsammans med min norske kollega Olemic Thommesen i Nordiska rådets kulturutskott skissar vi på en gemensam satsning för att samla kulturutbudet i de nordiska bolagen på ett ställe. Inspirationen kommer från fransk-tyska Arte, men i min version handlar det om att sänka tröskeln och startkostnaderna genom att börja med en portal på nätet, ungefär som de nu populära Play-sajterna.
 
Frågan kommer upp i det fortsatta arbetet i Nordiska rådet och förutsätter givetvis ett intresse från ps-bolagens ledningar för att lösa de upphovsrättsproblem som hittills blockerat utvecklingen. 

Mer läsning här:
http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/politisk-vilja-viktig-foer-public-service-i-foeraendring

Tal: Så förändrar vi public service (riksdagen)

I dagens kammardebatt angående regeringens proposition om public service representerade jag alliansmajoriteten med följande inlägg:

”Utveckling för oberoende och kvalitet” – så heter den proposition från regeringen som överlämnades till riksdagen i juni som vi idag tar ställning till och voterar om på onsdag. Det råder att döma av kulturutskottets betänkande i stort en bred enighet om ramarna för verksamheten i de offentligt finansierade bolagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Det ligger i sin tur i linje med den rubrik som public service-utredningen förra året valde som sammanfattning på sitt betänkande, nämligen ”Kontinuitet OCH förändring”. Denna enighet är av värde för så centrala samhällsfunktioner som det gäller men innebär inte att allt måste förbli vid det gamla, särskilt inte en medievärld präglad av hård konkurrens om tid och pengar, förändrade konsumentbeteenden och teknisk utveckling.

Några steg ytterligare på vägen just till oberoende och kvalitet tas med alliansens förslag, men ytterst är det förstås inte i regelverket i sig utan i bolagens egen förmåga att leva upp till kraven som dessa viktiga värden – oberoende och kvalitet – omsätts i programproduktionen för tittare och lyssnare, bolagens egentliga finansiärer.

Låt mig erinra något om bakgrunden för utvecklingen på radio-tv-området. Idag tar vi det rika utbudet som en självklarhet, men dagens mångfald har inte tillkommit av sig själv utan genom politisk kamp. Ett av mina första politiska engagemang i slutet av 60-talet gällde avskaffandet av monopolet; som gymnasist demonstrerade jag handgripligen på Sundsvalls torg hur detta monopol skulle avskaffas genom att krossa en tv-apparat, vilket då väckte stor uppståndelse i lokalpressen.

Fri radio och tv var en stark symbolfråga i en tid då svenskar faktiskt hade fängslats för att ha sänt reklamradio från internationellt vatten. Vi minns vilket parti som då satt vid makten.

Så kom under den första borgerliga regeringen på 70-talet närradioreformen som öppnade ett fönster till den friare medievärld som snart skulle bli verklighet på flera områden. Tack vare den teknologiska utvecklingen bröts också televisionsmonopolet på 80-talet när det inte längre var möjligt att stänga ute konkurrensen från den privata reklamteven, inte ens med parabolförbud som då förespråkades från vänsterhåll. Och under regeringen Bildt på 90-talet fick även den kommersiella radion chansen att etablera nya format och nya röster i etern, till glädje framförallt för en musiktörstande ungdomsgeneration.

Till övervägande del har denna mångfald varit till nytta också för public service. Konkurrens har även på detta område visat sig bredda utbudet och skärpa kraven på kvalitet och förnyelse i det före detta monopolets olika delar. Tillsammans har de tre sektorerna – public service, kommersiell och ideell radio och tv – kunnat expandera och tillsammans lockat större publik än det gamla monopolet någonsin hade kunnat idag. Och detta i en tid när konkurrensen om vår vakna tid blivit så mycket starkare genom Internets erövring av vår vardag.

Det är mot denna bakgrund av utbudsrikedom i stort som vi nu granskar några detaljer i regelverken för public service. Vad gäller en del av den ofullbordade agendan på den kommersiella sidan återkommer vi efter nyår med en proposition som bland annat påverkar förhållanden som berör digitaliseringen av radion och dess utbud.

Låt mig när det gäller dagens frågor bara lyfta fram tre:

1. För oss moderater är det en särskild glädje att notera att Sveriges Radios särart bevaras i och med att den befintliga bolagsstrukturen bibehålls. Radiomediets snabbhet, direkthet och flexibilitet är en tillgång för en kunskapsnation i en tid när bildfixerad underhållning riskerar att ta över det offentliga samtalet.

Att vi dessutom har kunnat stärka SR:s kulturuppdrag med en extra peng för den klassiska musiken är just extra glädjande. Det ligger väl i linje med alliansens formulering i propositionen att SR och SVT ska ”fördjupa, utveckla och vidga sitt kulturutbud”.

2. Alliansen vill som ett led i den fortsatta avpolitiseringen och professionaliseringen av styrelsearbetet överföra utnämningsmakten när det gäller styrelseordförande från regeringen till den stiftelse som äger de tre bolagen, vilket vi tycker är en rimligare ordning för just medieföretag och som redan tillämpas när det gäller övriga styrelseledamöter. Hur sen ägarstiftelsen väljer att använda detta ökade ansvar återstår att se vid vårens bolagsstämmor.

3. Alliansen vill också stärka de externa producenternas ställning som programleverantörer, Vi tror att det är bra för alla bolagen att genom utläggningar, samarbetsprojekt och inköp öka variationen och bredda underlaget för en fri marknad vid sidan av egenproduktionen. Men det ställer samtidigt ökade krav på regelverket, att upphandlingen blir genomskinlig och tydlig för alla inblandade enligt brittisk förebild från BBC:s genomförandekod, Code of practice.

Jag har tidigare haft anledning att i medierna just påtala exempel på bruk och missbruk av produktplacering, indirekt sponsring och förfinansiering, en debatt som har skärpt bolagens uppmärksamhet på att den redaktionella integriteten inte får äventyras av kommersiella skäl. Däremot avstår vi från ytterligare regleringar av den typ som BBC infört med olika kvoter för produktionen.

Jag skulle kunna fortsätta genomgången av de förändringar och förbättringar som ligger i färdens riktning på detta område. Men väljer istället att avsluta med att erinra om grunden för allt det vi talar om idag, nämligen yttrandefriheten. Jag hade för en tid sedan glädjen att tillsammans med min socialdemokratiske kollega Luciano Astudillo känna starkt stöd från ledamöter från samtliga partier när det gällde att försvara den svenske dokumentärfilmaren Fredrik Gerttens yttrandefrihet gentemot en stämning från det amerikanska fruktbolaget Dole, en strid som avlöpte lyckligt just därför att enigheten över partigränserna var stor.

Idag manifesterar 91 svenska dagstidningar med akademiledamoten Peter Englund för Dawit Isaaks yttrandefrihet med kravet på hans frigivning riktat till regimen i Eritrea. Som ledamot av riksdagens parlamentariska stödkommitté tror jag att jag kan tala för alla här i huset till stöd för det kravet. Låt oss på åttonde året hålla hoppets ljus tänt, även om lågan flämtar allt svagare. Frige Dawit Isaak!

Artikel: Alliansen satsar på public service (NV)

Under rubriken "Kraftfull satsning på radio och tv i allmänhetens tjänst" skriver jag tillsammans med ledamöter från kd, c och fp i alliansens mediegrupp om ps-propositionen i en artikel för lokaltidningar, här Norra Västerbotten:

I början av sommaren beslutade alliansregeringen om en proposition om det framtida uppdraget för SR, SVT och UR. Utgångspunkten har varit att skapa möjligheter för att allmänheten ska få ett så varierande och berikande programutbud som möjligt.

Innan propositionen presenterades var det många olyckskorpar som kraxade att alliansregeringen aldrig skulle kunna enas om en politik för radio och tv i allmänhetens tjänst. Genom propositionen visade vi annorlunda. Alliansregeringen för en aktiv politik på hela medieområdet, allt från närradio till satellit-tv.
Ett mångsidigt programutbud ska erbjudas som omfatta allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. Det är viktigt för SR, SVT och UR att slå vakt om programområden som är betydelsefulla för allmänintresset och som är kvalitativt eller kvantitativt underrepresenterade hos branschen i övrigt.

Alliansregeringens proposition innebär att bolagens anslag ökas med 200 miljoner kronor nästa år, till totalt 6,7 miljarder kronor. En särskild satsning kommer även att ske på Berwaldhallen, Sveriges Radios symfoniorkester och Radiokören. Inga höjningar av radio- och tv-avgiften planeras, utan den kommer att ligga kvar på samma nivå som i dag de närmaste åren.

Det är viktigt att radio och TV i allmänhetens tjänst är oberoende av politisk styrning och fria från reklam. Därför ska regeringen inte längre utse ordförande och suppleant i styrelserna för SR, SVT och UR och bestämmelserna för direkt sponsring i SVT skärps.

För att programmen ska komma alla till del, även dem med funktionsnedsättningar, är målsättningen att alla program på svenska i SVT 1, SVT 2, SVT B, Kunskapskanalen och SVT 24 ska textas. Ambitionsnivån ska även höjas när det gäller programverksamhet på teckenspråk. För att förenkla för myndigheter och företag och undvika att betalningsskyldigheten ökar när datorer börjar betraktas som tv-mottagare, föreslås att de, i likhet med hushåll, endast ska betala en avgift för tv-mottagare.

I propositionen tydliggörs även att Sveriges Radios tillstånd att sända digitalt, som löper ut i år, bör förlängas och vidgas. En utveckling av marksänd digital radio bör vara marknadsdriven och förutsätter en samverkan mellan SR och den kommersiella radion. Alliansregeringen betonar även värdet av närradion.

Fria medier är en förutsättning för den mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbildning som är av stor betydelse i vårt samhälle. Uppdraget för radio och TV i allmänhetens tjänst handlar i vid mening om att självständigt och oberoende av utomstående ekonomiska, politiska och andra intressen erbjuda ett programutbud som är tillgängligt för alla, speglar hela landet och kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans oavsett genre.

Seminarium: Journalistikens död? (Visby)

Nej, den seriösa journalistiken kommer inte att dö, om vi är villiga att betala för den. Men då kan utgivarna inte fortsätta att skänka bort innehållet på nätet. Det var kontentan av ett samtal under politikveckan i Visby mellan mig och Sveriges Radios VD Mats Svegfors på ett fullsatt seminarium, där många fick vända i dörren.

Tidningen Medievärlden uppmärksammade den moderata kulturkommitténs arrangemang:
http://www.medievarlden.se/marknad/1-marknad/9775-almedalen-svegfors-bloggskepsis-vaeckte-reaktioner-

Även Torbjörn von Krogh vid Institutet för mediestudier deltog:
http://mediestudier.wordpress.com/2009/07/03/antecknat-i-almedalen-9-motvalls-mats-hos-moderaterna/

Seminarium: Hur ska det gå för public service?

Onsdagens heldagsseminarium om public service i regi av SVT, SR och UR blev som vanligt en spänstig genomgång av aktuella problem och trender i etermediabranschen, sedda genom det filter som de avgiftsfinansierade företagen applicerar.

Besvikelsen var stor över att regeringens public service-proposition dröjer och som en tråd genom dagen löpte företagens krav på mer pengar, som om den ekonomiska krisen (med en krympning av BNP med fyra procent under 2009) inte äger rum. Nye radiochefen Mats Svegfors pekade entydigt ut en anslagshöjning på tre procent som prioritering för att undvika fortsatta nedskärningar. TV-chefen Eva Hamilton instämde och påpekade att kraven på bantning av apparaten med råge uppfylls i de rationaliseringsprogram som nu genomförs.

För egen del fann jag BBC: föredragshållare mest intressanta. VD Mark Thompson frågade jag vad en ny tory-regering skulle innebära för BBC och fick svaret att den skulle vara BBC-vänlig och se företagets utbud som en nationell tillgång. Den omorientering bort från lättare underhållning som jag noterade vid ett besök förra året är delvis på gång, men i varumärket ingår fortfarande god komedi, fast i mer kritiskt urval än tidigare. Vilket är mer än man kan säga om SVT:s satsning på "Grillad".

Bagdad-korrespondenten Hugh Sykes berättade gripande om sitt arbete under Irak-kriget och redogjorde på min fråga för vilka regler som gäller om säkerhet och balans i krigsrapportering.

Framträdandena finns på SVT Play:

http://svtplay.se/v/1556477/public_service-dagen_2009/public_service_broadcasting_in_the_digital_age

Det rör sig på medieområdet

På den moderata kulturbloggen http://moderatkultur.blogspot.com/ rapporterar jag om frågor i mediebranschen:

Public service-utredningens förslag till momsreform för SVT, SR och UR klarade inte mötet med skatteverkligheten. I den remiss till lagrådet som regeringen offentliggjorde den 26 mars behålls nuvarande system för finansieringen av bolagen via radio- och tv-avgift. Det innebär att den fördel som en momsbeläggning av företagen (med motsvarande avdragsrätt för betald moms) skulle ge vid upphandling av produktion hos fristående producenter som måste betala moms nu inte kommer tillstånd.

En nyhet är att företag och institutioner slipper betala mer än en avgift för innehav av många apparater.

Mer information här:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/32/93/fe899ea3.pdf

Andra kontroversiella frågor i utredningen, som t ex begränsning av sponsringen och sidoverksamheter, behandlas för sig i det kommande propositionsarbetet, till vilket vi återkommer.

Detsamma gäller eventuella förbättringar av villkoren för den kommersiella radion. Utredningen (Martin Holmgren) kom i höstas och mottogs mycket positivt av radiobranschen, som dock dröjer med nystart för den digitala övergången i väntan på den förbättrade lönsamhet som är en förutsättning.

Mer information här:
http://www.regeringen.se/sb/d/10016/a/115307

Ytterligare en utredning på beredning är förslaget till ny radio- och TV-lag (Lotty Nordling), som innebär en anpassning till EU:s regler för reklam.

Mer information här:
http://www.regeringen.se/sb/d/11067/a/117636

Efter remissomgångar väntas proposition under hösten.