Seminarium: Ny nordisk kulturportal/kanal?

Idén om en nordisk tv-kanal har ältats i 50 år, hittills utan resultat. Ändå finns ett stort utbud i respektive land att bygga på. Kanske kan tekniken hjälpa politiken?

Därför väckte jag frågan vid ett nordiskt seminarium om public service-företagens framtida roll på Hanaholmens kulturcentrum utanför Helsingfors inför hundratalet experter och politiker från hela Norden. Tillsammans med min norske kollega Olemic Thommesen i Nordiska rådets kulturutskott skissar vi på en gemensam satsning för att samla kulturutbudet i de nordiska bolagen på ett ställe. Inspirationen kommer från fransk-tyska Arte, men i min version handlar det om att sänka tröskeln och startkostnaderna genom att börja med en portal på nätet, ungefär som de nu populära Play-sajterna.
 
Frågan kommer upp i det fortsatta arbetet i Nordiska rådet och förutsätter givetvis ett intresse från ps-bolagens ledningar för att lösa de upphovsrättsproblem som hittills blockerat utvecklingen. 

Mer läsning här:
http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/politisk-vilja-viktig-foer-public-service-i-foeraendring

Mats Johansson: Island nästa

Regeringen har varit vänlig nog att utse mig till ledamot av Svensk-isländska samarbetsfonden från nyåret, småningom ordförande efter kollegan från Nordiska rådet Lars Wegendal(s). Uppdraget är sedan 1994 att främja utbytet mellan nationerna i huvudsak genom stipendier till kulturskapare, även visst stöd till bokutgivning. Motsvarande fonder finns för övriga nordiska länder; i den svensk-finländska är Anders Björck ordförande, i den svensk-norska Lena Hjelm-Wallén.

Resolution: Till försvar för upphovsrätten (Nordiska rådet)

Nordiska rådet antog på sin senaste session i Stockholm i slutet av oktober enhälligt mitt förslag till resolution angående en gemensam plattform för de nordiska länderna i arbetet mot piraterna till försvar för upphovsrätten, en text som nu finns att läsa här (under ärende A1482/kultur):

http://www.norden.org/en/nordic-council/moder/sessions/session-2009/agenda/

Nordiska rådet i behov av reformer

Det började i måndags och slutar under torsdagen; fyra dagar är en lång tid för Nordiska rådets session i Stockholm, i ett i övrigt tomt riksdagshus. Visst behövs nordiskt samarbete på vissa strategiska områden, men det motiverar inte dagens pappersproducerande och mötesgenererande apparater i NR och dess exekutiva gren, Ministerrådet.

Efter tre år i NR kan jag konstatera att båda råden är i behov av reformering, vilket förefaller lättare sagt än gjort. Ingen tycks ha överblick över de 1 800 "projekt" som drivs, få håller emot när nya engagemang beslutas. Särskilt från vänsterhåll saknas alla spärrar att använda skattemedel för allsköns världsförbättringar, symboliska mer än reella eftersom makten saknas.

Med utgångspunkt från subsidiaritetsprincipen - rätt sak på rätt nivå - borde verksamheten drastiskt kunna reduceras. Att Nordens parlamentariker samlas någon gång per år för att granska vad regeringarna åstadkommer i det gränsöverskridande arbetet må vara, men det är svårt att motivera den närmare en miljard kronor som ministerrådet lägger på verksamheter med oklar nytta för andra än bidragsmottagarna.

Bra saker från denna vecka:

- rådet voterade just till stöd för att inrätta ett informationskontor i Minsk för demokratiexport,
- en plattform för utökat nordiskt försvarssamarbete antogs med bred majoritet,
- det var kul att som konferencier leda utdelningen av kulturprisen vid tisdagskvällens artistgala i ett fullsatt kulturhus med Marcus Birro i högform.

Återstår att se om Per Pettersson är värd sitt litteraturpris för "Jag förbannar tidens flod" som nu finns på svenska.

Framgång för stärkt försvar (Nordiska rådet)

Som ledamot av den konservativa gruppen i Nordiska rådet gläds jag idag åt att vårt förslag om ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete fått stöd av alla andra partigrupper i presidiet - utom givetvis de vänstergröna. Presidiet skriver följande i sitt utlåtande, till stöd för tanken om ökad integration, en uppfattning som senare i vår förhoppningsvis kommer att materialiseras i beslut av ministerrådet:

Presidiet delar uppfattningen att Norden har en gemensam värdegrund som utgör ett naturligt och stabilt
fundament för ett stärkt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. Nordiska rådet har i tidigare sammanhang uttryckt det så att det finns ett nordiskt mervärde i internationell krishantering som uppstår ur ombinationen av långvariga erfarenheter av samarbete på snart sagt alla samhällsområden, breda erfarenheter av internationellt samarbete, hög trovärdighet på den internationella arenan, tillgång till kompetens på toppnivå, samt erfarenheter av gemensamma åtgärder och insatser i fredsfrämjande syfte.

Det förhållande att de nordiska länderna har valt varierande lösningar beträffande sitt förhållande till EU och Nato utgör inget hinder för fördjupat nordiskt samarbete också i försvarspolitiken. Presidiet anser att ett närmare nordiskt försvarspolitiskt samarbete är ett sätt att effektivisera våra strävanden att förstärka multilaterala krishanteringsinsatser i FN samt att stärka kontakterna med båda EU och Nato och ge möjligheter till att utöva mer inflytande i dessa organisationer.

De nordiska länderna har genom åren gett stora och högt uppskattade bidrag till FN:s fredsbevarande operationer och ackumulerat bred och djup erfarenhet, kompetens och trovärdighet av arbete i internationella säkerhetsorganisationer, utan hänsyn till formella institutionsgränser. De nordiska
icke-NATO- länderna medverkar sedan många år i planeringsmässigt och operativt samarbete inom ramen för det s k Partnerskapssamarbete med NATO (Partnership for Peace, PfP).

Samtliga nordiska länder, och de baltiska, bidrar med manskap och materiel till den NATO-ledda s k ISAF-styrkan i Afghanistan (International Security Assistance Force) med FN-mandat. ISAF är NATO:s första och största markoperation någonsin utanför Europas gränser. Norge och Island medverkar på olika sätt i EU:s strukturer för krishantering och har även deltagit i flera av EU:s fältoperationer för krishantering.

Det är rimligt att anta att ett stärkt nordiskt försvars-och säkerhetspolitiskt samarbete skulle medverka till att det samlade nordiska bidraget till internationell krishantering blev både kraftfullare och effektivare.

Presidiet instämmer i att de nordiska ländernas försvarsekonomi blir alltmer pressad. Ökade krav på kompetens och kapacitet driver upp kostnaderna för utbildning och övning. Utvecklings-, produktions-, anskaffnings- och underhållskostnader för modern försvarsmateriel stiger. Försvarsbudgetarna stramas åt. Presidiet delar uppfattningen att det finns goda såväl operativa som ekonomiska skäl att ytterligare stärka samverkan kring bl a utbildning, övning, materielsamarbete och internationella insatser.

Stöd för Dawit Isaak (Nordiska rådet)

Som ledamot av riksdagens stödkommitté för min journalistkollega Dawit Isaak tog jag i fredags upp hans fall i Nordiska rådet, vid ett möte i dess kulturutskott i Köpenhamn. Normalt har rådet inget att göra med fall som dessa, eftersom de tillhör den nationella sfären, men jag tyckte att det passade att ta tillfället i akt att upplysa kollegerna från övriga nordiska länder om att en svensk medborgare har suttit fängslad i åtta år i diktaturen Eritrea utan vare sig åtal eller dom, än mindre internationell insyn.

Jag uppmanade de ledamöter som har kontakt med företrädare för Eritreas regim eller eritreanska kretsar i sina hemländer att ta upp Isaaks fall med vädjanden om hans omedelbara frigivning, och att i övrigt bidra till opinionsbildningen.

Mer information:
http://www.freedawit.com/

Konferens: Starkare nordiskt försvar

Folk & Försvar ordnade på måndagen en sittning med förre norske utrikes- och försvarsministern Thorvald Stoltenberg (s) som presenterade sin rapport om nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete. Den innehåller 13 förslag till förstärkningar, varav flera liknar de militärpolitiska förslag som den konservativa gruppen i Nordiska rådet drivit under 2008.

Att 80-åringen Stoltenberg förutom en intressant framtidsanalys också med humor och elegans kan leverera beska sanningar gör inte saken sämre. Återstår att se vilken vilja till reformer som enighet kan råda om, närmast på det nordiska utrikesministermötet i juni.

Hela rapporten finns här:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/01/42/3aaa269c.pdf