Radiodebatt: Nordisk kultur-tv, men hur? ("Publicerat", P1)

I Sveriges Radios mediemagasin Publicerat intervjuas jag om ett utspel om hur det nordiska public service-utbudet skulle kunna stärkas, och varför inget hänt på 50 år med detta:

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=2218892&BroadcastDate=&IsBlock=

Artikel: Skilj på kultur och kulturpolitik (Sunt Förnuft)

I senaste numret av Sunt Förnuft, en av Sveriges viktigaste politiska tidskrifter, resonerar jag om alliansens kulturpolitik:

Åke Jungdalen för flera intressanta resonemang kring kulturens roll i samhället i sin ledare i förra numret (7/09), apropå kd-ledaren Göran Hägglunds uppmärksammade utspel om ”verklighetens folk”. På en punkt behövs en nyansering; låt oss skilja på ”kulturen” och kulturpolitiken. Den förra är allt det som kulturskaparna producerar, det senare det offentligt finansierade stödet och ramverket för delar av utbudet, bland annat för kulturarvets bevarande.


Hela kulturkonsumtionen uppgår i Sverige till cirka 65 miljarder kr per år, varav det mesta, två tredjedelar, betalas av medborgarna själva efter egna preferenser och plånbok. En tredjedel av notan står skattebetalarna för, efter politiska prioriteringar i stat, region, landsting och kommun. ”Kulturen” är alltså till stor del marknadsstyrd, av kommersiella krafter – just dem som vänstern inom kultureliten föraktar.


Men låt oss inte förväxla denna del av eliten med alla kulturutövare och kulturskapare. Världen är större än Dagens Nyheters kulturredaktion; i mina kontakter med institutioner, kulturföretag och kreatörer i Kultur-Sverige möter jag ofta människor som förstår både borgerliga värderingar och kulturprioriteringar, likaväl som de kan ta till sig marknadsmässiga krav på verksamheten. Det kan gälla operasångare, högst medvetna om sitt elitära värde på marknaden, likaväl som privata gallerister eller för den delen bästsäljande författare och popmusiker.


Till och med på Konstfack kan man träffa sådana; inte bara konstiga ”konstnärer” utan också sådana som utvecklar sitt skapande för en högst kommersiell världsmarknad.


Att kulturvänstern fortfarande har en större makt över sinnena än dess numerär eller argument motiverar är förvisso sant, men det försöker vi nu också göra något åt med en mer liberalkonservativ kulturpolitik.

Seminarium: Ny nordisk kulturportal/kanal?

Idén om en nordisk tv-kanal har ältats i 50 år, hittills utan resultat. Ändå finns ett stort utbud i respektive land att bygga på. Kanske kan tekniken hjälpa politiken?

Därför väckte jag frågan vid ett nordiskt seminarium om public service-företagens framtida roll på Hanaholmens kulturcentrum utanför Helsingfors inför hundratalet experter och politiker från hela Norden. Tillsammans med min norske kollega Olemic Thommesen i Nordiska rådets kulturutskott skissar vi på en gemensam satsning för att samla kulturutbudet i de nordiska bolagen på ett ställe. Inspirationen kommer från fransk-tyska Arte, men i min version handlar det om att sänka tröskeln och startkostnaderna genom att börja med en portal på nätet, ungefär som de nu populära Play-sajterna.
 
Frågan kommer upp i det fortsatta arbetet i Nordiska rådet och förutsätter givetvis ett intresse från ps-bolagens ledningar för att lösa de upphovsrättsproblem som hittills blockerat utvecklingen. 

Mer läsning här:
http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/politisk-vilja-viktig-foer-public-service-i-foeraendring

Tal: Fråga till kulturministern (riksdagen)

I riksdagens frågestund i torsdags fick jag möjlighet att fråga kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth hur arbetet går med utvecklandet av den så kallade portföljmodellen, som ska föra ut makt och ansvar över delar av den statliga kulturpolitiken till regioner och lokala organ. Se tv-sändningen här:

http://www.riksdagen.se/templates/R_ExternalPage____3383.aspx

Seminarium: Moderat kultur på väg

Kulturen härskar! Heldagskonferens i riksdagen med kulturministern och moderata kulturnämndsledamöter från hela landet övertygar om att alliansen har en mission - och en spännande utmaning - att överta kulturfrågorna som en plusfråga från vänstern. Men då måste vi också övervinna bristen i vårt parti mot att prioritera kulturfrågor.

Visst satsar vänsterblocket på att göra kulturfrågorna till ett vapen i kampen om regeringsmakten, men Leif Pagrotsky & co har i sak väldigt lite att komma med. De var tvungen att kasta in honom efter flera år med en annan oppositionsledare som var mer sympatisk än partiet kunde tåla.

Budgetalternativen inför valet skiljer föga, några procent med den rätt oppositionen alltid har att låta sedelpressarna gå. Deras bästa grej är att betala vänsterartister att ställa upp för dem på deras möten, medan vi alltid är lite finare i kanten och inte vill utnyttja artister för politiska syften - borgerlighetens diskreta skam. Många kulturskapare är också rädda för att stöta sig med vänsterelitisterna, om de inte är politiskt korrekta. Samtidigt vet vi att många av våra väljare är de mest kulturintresserade och villiga att själva betala för kulturupplevelser.

Hursom; nu har vi flera offensiva förslag att marknadsföra med satsningar i budgeten, reformer i kulturpropositionen och public service-propositionen, samt den kommande radiopropositionen.
Även om det ekonomiska utrymmet är kärvt i en tid när den svenska ekonomin krymper med fem-sex procent har vi försvarat kulturens ställning. Vilket visar att (s) snack om nedrustning är mest - snack.

Upp till kamp; det moderata kulturprogrammet 3.0 och valmanifestet finns här:
http://moderatkultur.blogspot.com/

Artikel: Mer kultur i skolan (NWT)

Tillsammans med Karlstads moderata kommunalråd Per-Samuel Nisser skrev jag i fredagens Nya Wermlandstidningen om alliansens satsning på kultur i skolan:

http://www.nwt.se/asikter/debatt/article606896.ece

Äntligen provval!

Så kom den då - provvalskatalogen. Man slås av hur många och kvalificerade kandidater som vill till riksdagen, vilket kan tyckas märkligt med tanke på hur utskällda vi är som viljelösa knapptryckare i medierna.

Några ord om min kandidatur för omval finns här:
http://www.moderaterna.net/provval/?type=rd&a=stad&k=455

Bokmässan: Riksdagsledamöter om kultur

I vimlet på mässan i Göteborg drog presentationen av en bok om riksdagsledamöternas kulturpreferenser viss uppmärksamhet till sig. Det är Carlssons förlag som sammanställt de svar som Helsingborgs Dagblads kultursida publicerat under året med frågor om "bästa bok" osv till de hundratals ledamöter som svarat.

Mer om boken:
http://hd.se/kultur/2009/09/25/folkvalda-vaeljer-kultur-som/
Här kollegernas svar:
http://hd.se/kultur/2009/01/25/politikernas-baesta/

Mina svar:

Största scenupplevelse?
Peter Brooks uppsättning av Shakespeares "En midsommarnattsdröm" i kalkbrottet utanför Avignon under teaterfestivalen 1992.
Bästa bok?
"Romanen om Olof" av Eyvind Johnson.
Största konstupplevelse?
Att på 70-talet stiga in i impressionistmuseet Jeu de Paume i Paris och se de gamla mästarna.
Bästa film?
"Barnförbjudet" av Marie-Louise Ekman (när barnen var små).
Största musikupplevelse?
Första gången jag hörde Beatles "She loves you" hösten 1963.

Artikel: Kulturhulken Hägglund (Newsmill)

Ombedd av debattsajten Newsmill att kommentera kd-ledaren Göran Hägglunds anförande i Almedalen gjorde jag debut där i går:

http://www.newsmill.se/artikel/2009/07/05/sverige-har-fatt-en-kultur-hulk-1#comments

Förbättringar för närradion? (Kulturbrevet (m))

I den senaste utgåvan av den moderata kulturkommitténs nyhetsbrev som går till något tusental kontakter i kulturvärlden skriver jag om vad som händer på närradioområdet:

I skymundan av arbetet på nya villkor för den kommersiella radion pågår också en diskussion inom alliansen om förbättringar för närradion. Den lever ett eget liv vid sidan av Sveriges Radio och de privatägda nätverken, men fyller en viktig funktion på lokalplanet som komplement för kanske 100 000 regelbundna lyssnare i hundratalet sändningsområden med tusentalet sändningstillstånd.

En tanke är att avskaffa det nuvarande förbudet mot rikssändningar och även medge större sändningsområden än en kommun, en avreglering som skulle stärka möjligheterna att utveckla mediet.

Å andra sidan ska en ökad frihet inte gå ut över den kommersiella radions möjligheter att expandera. Det är viktigt att de olika radioformerna skiljer sig åt för att bevara sin särart. Idag noteras en tendens att smygkommersialisera närradion genom att privata ägare går in som tillståndsinnehavare och dessutom finansierar verksamheten i vinstsyfte. En tydligare gränsdragning kan bli nödvändig för att inte förfuska grundidén med ideell radio.

En lösning kan vara att utöver ideella föreningar ge sändningstillstånd till non-profit-bolag som förenar offentlig insyn med kravet på att intäkterna ska stanna i verksamheten.

I väntan på propositionen om en ny radio-tv-lag kan den nyfikne söka information i Radio-TV-verkets utredning ”Närradio och när-tv i fokus” (2007), som finns här:

http://www.rtvv.se/_upload/infomatrial/Närradio%20och%20när-TV.pdf

Nya Svensk Tidskrift: Bistånd, skola, kultur

Nya artiklar av Cecilia Brinck, Inger Enkvist, Mats Johansson och Klas Hjort finns här:
http://www.svensktidskrift.se/

- Är det fel fokus i biståndet som gör att så många fortfarande saknar tillgång på rent vatten och drabbas av vanliga infektionssjukdomar som skulle gå att bota? Cecilia Brinck, Svensk Tidskrifts redaktör, har rest till Kenya och förmedlar intryck från praktiskt biståndsarbete.

- Betydelsen av elevernas ansträngningar och lärarnas kvalitet för att uppnå goda resultat underskattas i PISA-undersökningarna. Det menar Inger Enkvist, professor i spanska i Lund, som fortsätter sin granskning av den svenska skolan.

- Av Oravskys ibland förtalsliknande formuleringar får man intrycket att han kan vara besvärlig att ha i möblerade rum. Men skriva kan han. Det menar Mats Johansson som läst Vladimir Oravskys bok, "Friheten i kulturen. Reflexioner kring tystnad och repression inom kulturetablissemanget".

- I veckans text på temat "Politikens nya villkor" diskuterar Klas Hjort, politisk sekreterare vid moderaternas riksdagskansli , huruvida ideologierna kan bestå i en globaliserad, Internetifierad
värld.

Och så har Inrikeskorrespondenten varit på moderaternas kommunala rikskonferens i Örebro.

Är Pagrotsky räddningen för (s)?

Efter det tredje anförandet på en vecka i rörelsen (Enköping, Västerås, Kista) konstaterar jag att stämningen är god. Visserligen ska man inte överdriva opinionssiffrornas betydelse, men det märks att regeringen har gjort mycket rätt det senaste året och nu börjar det synas. Det kan behövas som fallhöjd inför svårare tider med ökad arbetslöshet till följd av den globala krisen.

Vi har en god chans att gå framåt 7 juni och ett hyggligt utgångsläge inför 19 september nästa år.
Fast det är långt till valdagarna; vi som var med 1985 och 1998 vet att det kan vända snabbt. Och medierna laddar nu för att knäcka framförallt firma Reinfeldt & Borg - det har gått för bra en lång tid. Snart kommer varje angreppspunkt att bli en stor sak i den dagliga mediecirkusen.

Alliansens styrka är också beroende av vänsterblockets svaghet. Dess förmåga att skjuta sig i foten av egen kraft ska inte underskattas; Mona Sahlin och Wanja Wedin är tillgångar inför första maj, och Marita Ulvskog inför 7 juni.

Inte blir man heller särskilt skakad av att Leif Pagrotsky tagits in i värmen som kulturtalesman. Den sympatiska Margareta Israelsson (s) i kulturutskottet var inte tillräckligt brutal och otrevlig för att knäcka Lena Adelsohn och byttes därför ut, utan att ha givits en reträttplats. Osnyggt, som annat i Sahlins ledarskap.

Men någon saklig plattform för en mer aggressiv kulturpolitik har (s) inte skapat. Det framgår av den nya plattform som lanserats i dagarna, som resultat av en uppreklamerat rådslag. Vaga löften utan finansiering, som vanligt - se Cecilia Magnussons kommentar på den moderata kulturbloggen:

http://moderatkultur.blogspot.com/

Artikel: Moderat kulturpolitik (HD/NST)

Tillsammans med några kolleger (m) i kulturutskottet skriver jag i Helsingborgs Dagblad om den framtida kulturpolitiken och kulturutredningen:

http://hd.se/ledare/2009/04/15/mer-statsbidrag-ingen-loesning/