tisdag, november 06, 2012

USA: No change, no hope?

WASHINGTON, DC. Det första valresultatet är räknat: det blev 5-5 i en liten by i New Hampshire. Som symbol för den jämna valrörelsen duger siffrorna, men snart lär det börja dra isär när de stora delstaternas elektorsröster fördelas. Här i DC är saken klar sedan rösträtten infördes, man röstar på demokraterna. Det gjorde också nästan alla i vallokalen jag besökte på morgonen, efter en runda i Vita huset där värden och värdinnan inte var hemma.

Valdagen började med två ledande opinionsmätare, Gallup och Rasmussen, som sade att Romney ledde med en procent. Det innebär att hans "momentum" har övervunnit den återkomst som Sandy gav Obama. Det innebär INTE att Romney vinner; lyftet ligger inom felmarginalen och säger inget om utfallet i svingstaterna när det gäller kampen om de 538 elektorsrösterna.

En sak är i alla fall klar; 2008 vann Obama överlägset med 365 elektorsröster mot 173, vilket inte kommer att upprepas. Hur mycket Obama förlorar vet vi om några timmar, men de flesta prognosmakare hamnar på att stödet trots allt räcker till ett omval med 20-30 elektorsröster, 280-290 av de 270 nödvändiga.

Ett studiebesök i verkligheten är illustrativt. I den lilla Virginia-staden Manassas började söndagen lite sömnigt före kyrkgåendet. Det var inget tryck hos facket Teamsters som hjälper Obama-kampanjen, men alla vet hur viktig den sista dörrknackningen är för att verkligen få sympatisörerna att rösta. För fyra år sedan var det med jubel i steget patrullerna gick ut, nu verkar det motigare. Ursäktandet i argumenten - "han har gjort så gott han kunnat" - antyder motvind; Obama har tappat sin ledning. Men en bättre organisering kan ändå räcka ända fram till vallokalerna i den handfull stater där utgången är öppen tills rösterna räknats.

Kvällen avslutas med utrikespolitisk briefing av Kissinger-medarbetaren ambassadör Richard Viets hemma hos en svensk ranchägare i Virginia, tidigare tv-journalisten Lennart Lundh. Viets pekar på några få utrikes ämnen som fått plats i valdebatten: mordet på den amerikanske ambassadören i Benghazi, relationerna till Kina och nedskärningarna i försvaret.

Det blir bra ämnen för ett samtal med Urban Ahlin (s) i tisdagens radiovalvaka i P1 hemma hos korrespondenten Ginna Lindberg i Georgetown. Men först valvaka med ambassadör Jonas Hafström.

Visst vore det ironiskt om efter en månads spänningshöjande larm och strid resultatet ändå blev status quo; en försvagad Obama sitter kvar, demokraterna räddar majoriteten i senaten och republikanerna i representanthuset. No change, no hope. Lite mer spännande vore oavgjort: 269 elektorer för vardera kandidaten - med tio dagars väntan på räkning av en kvarts miljon ifrågasatta röster i Ohio.

Allt medan statsskulden växer med ytterligare någon triljon dollar nästa år, oavsett president. Det lär den snart avslutade skönhetstävlingen mellan två olika verklighetsbilder men i grunden rätt lika ekonomiska alternativ inte ha ändrat på.