torsdag, december 18, 2008

Artikel: EU säger nej till presstöd (KvP)

Tillsammans med riksdagskollegan Hans Wallmark (m) skriver jag idag i Kvällsposten om EU:s nej till presstödet:

Frågan om det svenska presstödet går vidare. Turerna har varit många och krokiga. Som ett av de sista besluten från s-regeringens sida, i juni 2006, klubbade riksdagen igenom en höjning av presstödet. Enligt gällande regelverk borde den, och även andra förändringar, ha anmälts till EU-kommissionen. Därefter har det varit byten av statsråd samt förnyade och förändrade kontakter med myndigheterna i Bryssel. Ärendet har KU-anmälts och flera kulturministrar har deltagit i offentliga utfrågningar.

Ett förslag togs fram som gick ut på att beslutade höjningar från 2006 skulle genomföras samtidigt som det särskilt riktade storstadsstödet avskaffades till de två mottagande tidningarna Skånska Dagbladet respektive Svenska Dagbladet. Maxbeloppet skulle således bli runt 18 miljoner kronor om året istället för 65 miljoner. Även fortsättningsvis skulle hela systemet med presstöd kosta skattebetalarna ungefär 500 miljoner kronor om året. Efter att ha läst bland annat remissvaren valde regeringen att göra som socialdemokraterna tidigare föreslagit; nämligen uppvisa en tuff attityd mot kommissionen. Tanken var att en ändring uttryckligen skulle krävas från Bryssel annars uteblir den.

Nu har reaktionen kommit. Den är ganska tydlig. Det handlar om ett 15 sidor långt ställningstagande som skickades till Stockholm i början av november och som måste besvaras av regeringen senast i slutet av månaden. Det finns all anledning att fundera kring den slutsats som dras av EU: ”I det här skedet förefaller stödet, som beviljas av staten, ge stödmottagarna en fördel, samt snedvrida handel och konkurrens mellan medlemsstaterna. Åtgärden måste därför undersökas som statligt stöd på grundval av artikel 87.1 i EG-fördraget. På detta stadium förefaller åtgärden inte uppfylla något av villkoren för att undantagen från oförenlighetsprincipen i EG-fördraget ska kunna tillämpas. Stödet förefaller därför vara oförenligt med den gemensamma marknaden.”

Den strategi kulturministern tidigare arbetat efter kan så här i efterhand sägas ha varit rätt välavvägd då den uttalade ambitionen varit att försvara stora delar av dagens presstöd. Nu har istället konflikt tagits med kommissionen, precis som s-oppositionen rekommenderat, och då kommer en klar och bredare kritik mot hela systemet som sådant.

Presstödet infördes i början av 1970-talet bland annat för att förhindra att tidningar lades ned och att möjliggöra mångfald. Knappt 40 år senare går det att konstatera att många röster försvunnit och det på rätt få orter råder tidningskonkurrens ifråga om prenumererad upplaga. Däremot finns nya medier samt en uppsjö gratisprodukter. Till det kommer det pikanta att stora mediehus köpt mindre presstödsberättigade avisor och därmed får del av skattebetalarnas pengar trots egen vinst. Det senaste inslaget är att Dagens Nyheter nu också ansökt om stöd.

Ett annat exempel på risk för snedvridning kan hämtas från Skåne. Dansk Avistryck har hos EU-kommissionen klagat över att presstödsberättigade Skånska Dagbladet gått i borgen för tryckeriet Rotationen. Det handlar om en stor investering. Kommande kunder blir bland annat ett antal danska gratistidningar. Dansk Avistryck menar att konkurrensen snedvrids i Öresundsområdet då Rotationen ytterst kan luta sig emot en tidning som tar emot statsstöd.

Av just konkurrensskäl finns det anledning att kritiskt pröva det svenska systemet med presstöd. Till det kommer att de grundläggande skäl som motiverade införandet för fyrtio år sedan inte uppfyllts genom fortsatt tidningsdöd och omstrukturering. Kanske är det rent av så att presstödet hjälpt till att konservera föråldrade strukturer och därmed förhindrat framväxten av starka och stabila koncerner som hade medverkat att värna mångfalden.

Stödet förefaller vara oförenligt med den inre marknaden, konstateras från EU-kommissionen. Det är en slutsats som vi delar. Skall Sverige med framgång kunna argumentera mot andra länder som med finansoron som ursäkt vill öppna industriakuter och hitta på snedvridande statliga stöd till branscher med problem gäller det att själv vara trovärdig. Tidigare erfarenheter säger att det är bra att ifrågasätta alla former av industristöd. Oavsett vad man kallar det!