lördag, augusti 16, 2008

Artikel: Avskaffa reklamskatten (DI)

Höstens budget är ett bra tillfälle att ta bort reklamskatten på dagspress, skriver jag i onsdagens Dagens Industri:

Föreningen för reklamskattens bevarande är en ganska liten sammanslutning, men ovanligt effektiv som påtryckargrupp. I 35 år har den lyckats förhindra avskaffandet av en av de minst rimliga skatterna i Sverige, trots att en enig riksdag 2002 uttalade sig för att sluta diskriminera tryckta tidningar och utomhusreklam

Den som undrar hur det kommer sig att det finns en särskild skatt just på dessa marknadsföringskanaler (men inte radio, television och Internet) får sällan några bra svar från föreningen. Det är inte så konstigt eftersom det inte finns några. Utom möjligen ett: reklamskatten ska finansiera presstödet, och så länge detta stöd finns kvar behövs också intäkterna från reklamen.

Finansminister Anders Borg har bekräftat ärendets vikt i ett svar till mig på en skriftlig fråga i riksdagen (13/12 2006): ”Regeringen anser att det är viktigt att den resterande reklamskatten kan avskaffas.”

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) förde härom veckan ett resonemang (Ekot 29/6) som tyder på insikt i regeringen om skattens skadlighet:

”Det här är företagens marknadsföring. Annonsering tycker vi är en viktig del i marknadsekonomin, och att man då lägger någon form av straffskatt också på annonser tycker vi är ideologiskt fel… just när det handlar om dagspressen, så har vi ju sagt också att vi inte tycker att det är rättvist att vi har en reklamskatt.”

I det sist sagda finns också öppningen för en kompromiss; att i ett nytt steg på reduktionens väg efter en nedjustering 2007 helt ta bort skatten just på dagspress. Av de 700 miljoner kronor skatten tar in – en överfinansiering av presstödets halva miljard med cirka 200 miljoner - står dagspressen för ungefär en femtedel. Det framstår inte som ett oöverstigligt belopp ur fiskal synvinkel.

Här är de största betalarna, enligt uppgifter från Tidningsutgivarna (mkr 2007):

Dagens Nyheter 25,2
Göteborgs-Posten 19,2
Sydsvenskan 14,6
Svenska Dagbladet 15,0
Aftonbladet 12,4
Dagens Industri 12,4
Expressen/GT/KvP 10,7
Helsingborgs Dagblad 5,6
Östgöta Correspondenten 3,3
Upsala Nya Tidning 3,3
Vestmanlands Läns Tidning 2,1
Dalarnas Tidningar 1,6
Nya Wermlands-Tidningen 1,5
Kristianstadsbladet 1,2

Ytterligare 21 tidningar bidrar med mindre belopp.

Med tanke på det utmärkta statsfinansiella läget kan tidpunkten knappast bli bättre än i samband med höstens budget. Ett sådant avvägt delsteg skulle föra regeringen närmare målet och underlätta det slutliga avskaffandet i sista budgeten inför valet 2010. Därmed kunde ytterligare ett problem avföras från den lista på gamla surdegar som socialdemokraterna lämnade efter sig.

Steget skulle också innebära en ”återbäring” på sammanlagt 27 miljoner för Schibsted-koncernen, en god kompensation för mer än hälften av den planerade minskningen av presstödet till Svenska Dagbladet. Att sanera i snedvridande skatte- och bidragssystem som byggts ut under många år är ingen enkel uppgift, men jämfört med de stora reformerna i de sociala ersättningssystemen borde detta gå smärtfritt, särskilt som alla partier är för och det finns en överfinansiering att ta av.