torsdag, november 30, 2006

Artikel: Till Friedmans minne (SvD)

I onsdagens SvD skrev jag några minnesord om Milton Friedman, som avled den 16 november:

Under sina 94 år skrev han in sig i den ekonomiska vetenskapens historia som ett av de stora namnen – en like till Keynes och Hayek. Nobelpriset i ekonomi 1976 blev en bekräftelse på en forskargärning över tre decennier vid Chicago-universitetet, främst på områden som ”konsumtionsanalys, monetär historia och teori, samt för hans påvisande av stabiliseringspolitikens komplexitet”, som det hette i Kungl vetenskapsakademiens prismotivering.

Av bestående värde för de politiska beslutsfattarna oavsett färg blev hans förklaringar av nödvändigheten av rörliga växelkurser, och kritiken av den allmänt omhuldade tesen att arbetslösheten kunde hållas nere med hjälp av inflation (Phillips-kurvan). Hans stora verk om USA:s monetära historia klargjorde utifrån 1929 års depression hur staten genom en felaktig ekonomisk politik kan fördjupa en kris för lång tid. Det var en läxa som många politiker under 1900-talet fick anledning att beklaga att de inte hade lärt sig.

Efter forskargärningen följde 30 år av popularisering och idédebatt, av ett format som saknar motsvarighet bland dagens matematiska formeltuggare. Det var som folktribun vid Hoover Institution fram till sin död, som kolumnist i Newsweek och som författare till bästsäljare som Kapitalism och frihet (sv 1972) och Frihet att välja (tillsammans med hustru Rose, sv 1980) som han blev ett världsnamn för en politiskt intresserad allmänhet. Det ledde till att han uppfattades som en kontroversiell person bland dem som illa tålte hans radikala pläderingar för individens frihet.

För många av oss som på 70-talet deltog i arbetet för marknadsekonomins renässans var Milton Friedman en lysande fyr av kunskap och engagemang i ett blandekonomiskt töcken. Jag minns flera möten i samband med de årliga konferenserna i den marknadsekonomiska internationalen Mont Pelerin Society som han grundade 1947 tillsammans med en rad blivande Nobelpristagare. Bland annat gjorde jag en intervju för denna tidning 1987, där han spådde Sovjetunionens sammanbrott. Bakom den tålmodige professorns leende kunde man ana en otålig reformator. Döm om hans förvåning när han på 90-talet fick höra att en svensk regering hade förverkligat hans idé om friskolepeng.

Frid över Milton Friedmans minne. Hans lärjungar är många på de tankesmedjor som tillämpar hans idéer världen runt, påminnande sig en av hans favoritsentenser:
There ain´t no such thing as a free lunch.

Mats Johansson
Timbrochef 1988-95