tisdag, maj 16, 2006

Artikel: Utvidgning med förhinder (SvD)

I ett inlägg på dagens Brännpunkt i SvD behandlar jag frågan om nästa utvidgning av EU:

I dag väntas EU ge besked om nästa utvidgning, om medlemskap för Rumänien och Bulgarien 2007. Vad som borde ha varit ett glädjebudskap för alla som vill se en större union riskerar att fördunklas av att ett antal länder på väntelistan har långt kvar till att klara kraven enligt Köpenhamnskriterierna.

Vid sidan av Turkiet och Kroatien är Rumänien ett testfall på klyftan mellan det politiskt önskvärda och de faktiska förutsättningarna. En rad rapporter visar på brister i rättsförhållandena i landet. Ett exempel på kränkning av mänskliga rättigheter avgjordes i höstas i svensk domstol, gällande den asylsökande yogaledaren Bivolaru. Högsta Domstolen konstaterade i sitt beslut (oktober 2005, målnr Ö 2913-05) att de rumänska myndigheternas agerande mot yogarörelsen ”inger allvarliga betänkligheter”. Bland detaljerna ryms förfalskade vittnesmål och övergrepp från säkerhetspolisen under en tio år lång kampanj mot rörelsen utan att några domar fallit. Svenska HD slog vidare fast att Bivolaru ”på grund av sin religiösa uppfattning löper risk att utsättas för förföljelse av svår beskaffenhet efter en utlämning”, varför hinder förelåg för utvisning. I stället beviljades mannen senare permanent uppehålls- och arbetstillstånd.
Svenska UD:s bedömning var att i Rumänien kan ”förekomma enskilda kränkningar av respekten för mänskliga rättigheter” och ”tillkortakommanden inom rättsväsendet, bestående av korruption och bristande oberoende av regeringen samt styrd lottning från domstolschefernas sida.” I ett svar till riksdagsledamoten Carl B Hamilton (fp) slog dåvarande utrikesministern Laila Freivalds (december 2005) fast att reformarbetet i Rumänien förutsatte omedelbara åtgärder gällande gränskontroll, polissamarbete, bekämpning av korruption och bedrägerier, samt fortsatta reformer i domstolsväsendet.

I EU:s översynsrapport (oktober 2005) listades ett antal tillkortakommanden när det gäller kampen mot korruption på högsta nivå och situationen för handikappade och mentalpatienter. Den mutbekämpande organisationen Transparency International placerar i sin årliga listning av länder Rumänien på en föga hedrande plats 86, bland en rad afrikanska stater och Ryssland.

Är det troligt att missförhållanden som dessa, arv från den mångåriga diktaturen och dess efterföljare, rättats till på bara ett halvår så att landet nu skulle vara redo för EU?

Ett sanningsvittne kan vara Rumäniens nye regeringschef Calin Popescu Tariceanu. I januari konstaterade han att EU-medlemskapet var i fara: ”Om yogaläraren ges asyl i Sverige på grund av att hans grundläggande rättigheter inte respekterats här i Rumänien är det ett klart bevis för det faktum att rättvisan inte fungerar här … Vi ser en rad egendomliga domar som skapar tvivel om domarnas ärlighet.”
Dagens besked från EU illustrerar en balansgång i utvidgningsprocessen: Å ena sidan kan vi inte tumma på kriterierna för att uppnå det politiskt önskvärda, å andra sidan vill vi inte straffa nya regeringar för gamla synder. Men bara genom fortsatt tryck på reformer kan EU spela sin unika transformerande roll. Så stor är inte brådskan att den bör leda till beslut som gör hela unionsbygget en otjänst.
Mats Johansson
Författare till EU-studien ”Nästa Europa. Bortom ja och nej.”